Sävast kärleken är stark <3 <3

Bilder på min lilla sötsak, Daisy <3


Kram från mig och Daisy! / HannaT-F

Pilens Fruktsocker ♥

Min tur att skriva här i bloggen. Har tänkt ganska länge att skriva ett blogginlägg men aldrig vetat riktigt vad jag ska skriva om, men varför inte skriva om det finaste jag äger? Här ska ni få höra lite om min Bärnad. ♥
Historien börjar ganska tidigt. När jag blev ny i kaninhoppningen var Disa redan erfaren och jag blev lika förvånad varje gång jag såg henne hoppa, att en kanin kunde vara så duktig! Jag tror alla här känner till Disa eller Grenes Gd Ch Discovery som hennes tävlingsnamn är. När Disa fick sin första kull och Cecilia frågade mig om jag ville ha en unge efter henne så blev jag världens lyckligaste, självklart ville jag ha en mini Disa. Jag kikade på annonsen Cecilia hade satt ut på skhrfs forum nästan varje dag men det var ändå inte Bärnad mina blickar drogs till. Istället fick jag två andra favoriter, en hona och en hane. Fast när jag åkte och hälsade på Disas bäbisar så blev jag helt fast vid den brunzobelbrokade hanen. Jag vet inte om det var hans busiga blick eller hans söta flaxöron som gjorde att jag blev fast vid honom, men nånting var det. Han var nyfiken och orädd från första stund, vi hade ställt fram en godisskål på golvet och snabbt var han framme och tjuvtog den största godisen för att sedan springa iväg med den. Allt klickade från första stund, jag var fast vid den lilla busgrabben.
Några veckor senare flyttade Bärnad hem till mig. Jag minns väl andra dagen han var hemma hos mig. Jag bestämde mig för att ta ut han på en springtur och selträna honom. När jag släppte ned honom på marken så satt han stilla, vände sig om, tittade på mig några sekunder och efter det for han iväg i full fart och sprang iväg och gjorde ett stort glädjeskutt minst varannan sekund. Att glädjeskutta blir man aldrig för gammal för enligt Bärnad och varje gång jag tar ut honom idag gör han samma sak, min lilla glada prins.
Vi åkte iväg på våran första tävling som arrangerades i Piteå. Hoppat hade han inte gjort förut, bara tränat på något småhinder hemma men att förstå vad man skulle göra var ganska enkelt. Dock såg man väldigt mycket vem som var mamma där då han var väldigt lik Disa när hon var yngre. Bröt ut mellan varje hinder. Dock är detta en grabb som lär sig snabbt så redan nästa tävling förstod han att man ska gå rakt fram. Den tävlingen tog han även pinne på och att ta pinne på debuten gör matte stolt. Efter dess har det rullat på med tävlandet. Bärnad slutar aldrig förvåna mig. På hans lätt debut tog han pinne, på hans medelsvår debut tog han pinne, på hans svår debut tog han pinne och på hans höjd debut tog han pinne. Efter lite mer än ett års tävlande är han elit i krok & rak samt har en pinne kvar till elit i höjd. I höjd har han även hoppat 75cm och har prövat på 80cm där hans försök varit jättefina. Tillsammans har vi även hunnit tävla på kistamässan 2011 och på rak SM 2011. Vi har genomfört lopp som fått mig att börja gråta av glädje och stolthet. Bärnad är det snällaste man kan hitta och den som alltid ställer upp. Han har aldrig ens försökt att bitas, hotas eller på något annat sätt visat aggressivitet. Han är en riktigt livsnjutare som älskar att springa omkring på gården och glädjeskutta för att sedan lägga sig i solen och sola. Han är min bästa vän och den som aldrig sviker en. Tusen tack till Cecilia att jag fick köpa min grabb, du är guld värd! ♥
Jag älskar dig. ♥
/ Julia Friberg.

Nothing can stop us



Två bilder på Nothing can stop us "Tusse" som är ute i sin hage.

RSS 2.0